50X5:33: One More Time

European Urban Music Days pågår i skrivande stund för fullt här i Stockholm – ett ambitiöst evenemang som för samman representanter från musikindustrin med både lyssnare och artister som intresserar sig för den musik som lite löst brukar kallas för just urban music. Exakt vad urban music är, det är det ingen som vet, men lite förenklat kan man väl säga att det är den genreföraktande förening av pop, hiphop, house, R&B, soul och electro som spelas mest i städerna, till vilken alltså såpass vitt skilda artister som Lil’ Wayne, Madonna, Daft Punk, David Guetta, Leona Lewis, Robyn och Adam Tensta kan räknas. Vill man vara än mer förenklande kan man säga att det är den musik storstadskidsen helst rattar in på radion.

Nåväl. European Urban Music Days handlar om både lek och allvar. Det kommer att spelas, dansas och filmas här och där, exempelvis Wayne Beckford, Lazee och Form One uppträder, och några av Sveriges kändaste låtskrivare och artister deltar i workshops och lär de intresserade hur man rimmar, riddimar, snurrar vax och vrickar tungan och allt annat en upp och kommande artist behöver veta.

Det kommer också att ges tillfälle att träffa, diskutera med och skälla på diverse musikjournalister. Nu på lördag kommer till exempel jag, tillsammans med Nanushka Yeanman, Calle Dernulf, Tony Zolias, Jens Dünkelberg, Nicholas Ringskog Ferrada-Noli, Andreas Jakobsson, Martin Brandt och Henrik Burman, att sitta på Lava på Kulturhuset. Vi är där mellan 16.30 och 18.00. Kom förbi och säg hej, vettja. Det vore kul.

Och för att hedra evenemanget så blir dagens låtval min personliga favorit i genren: Daft Punks One More Time – en låt som knappast behöver någon närmare introduktion. En låt som får hjärtat att kännas för stort för kroppen. En låt som påminner en om varför man började lyssna på musik från första början. En perfekt låt.