– Jag har ju egentligen varit mer ute på vägarna och bott mer på hotell än vad jag har varit hemma i någon lägenhet. Så det är klart det har präglat mig. Vägarna är mitt liv.
På Hunger Hotell är nästan varje låt en resa, från Be-Bop-a-Lula-Land till Paradiset och sen hem igen.
Plura Jonsson föddes i Norrköping för 57 år sedan. Men Plura har inga bekymmer med att bli äldre.
– Åren efter 50 har varit bland dom bästa, man vet vem man är, vad man vill och vad man kan.
Plura förklarar också att man är fast i den tid man lever i och den tid som gått. Det är den tiden man har. Framtiden vet man ingenting om. Den finns inte förrän den är passerad.
Att tala med Plura är som att tala med en snäll farbror. Han är lugn, rösten är behaglig och han berättar vant om Eldkvarns historia. Hunger Hotell berättar Plura gärna om.
Det är svårt att inte nämna Bruce Springsteen när man lyssnar på nya skivan. Influenserna finns där.
– Vägen till paradiset är mycket Springsteen, den som förnekar det är dum i huvudet. Men det var aldrig meningen att det skulle bli någon Springsteen-låt. Det märkte vi först när vi var i studion och hade spelat in.
De amerikanska musikförebilderna har funnits med länge. Under 80-talets downperiod lyssnade han mycket på Springsteen, Tom Petty och Bob Dylan.
– Jag menar, dom skriver ju om sin uppväxt och var dom kommer ifrån. Jag tänkte att om jag ska fortsätta skriva låtar varför skriver jag inte om min uppväxt och vart jag kommer ifrån? Min barndsomsstad. Då började jag skriva låtar som Landsortsgrabb.
Att Plura kommer från Norrköping är knappast något han glömt eller inte vill kännas vid. Snarare tvärtom. Han är stolt över var han kommer ifrån och ser det som en stor del av hans identitet. Plura berättar att Norrköping var en fantastisk stad att växa upp i på 50- och 60-talet. IFK Norrköping vann allsvenskan nästan varje år. ”Bara en sån sak”, utbrister han stolt!
– Jag tror att där man är uppvuxen är den viktigaste platsen i livet. Man reser liksom aldrig ifrån sin hemstad. Den finns alltid kvar på något sätt och präglar en för livet.
Några av Pluras vänner bor kvar och visst händer det att han funderar över hur det varit om han stannat. Om man missat något. Men samtidigt är Plura mer än nöjd, han fick sin resa och hade inte på några villkor velat byta bort den.
– Mina gamla vänner som är kvar i Norrköping, jag beundrar dom. Dom som bär dom döda till sina gravar. Låten Fulla för kärlekens skull från Svart blogg är lite en hyllning till dom.
Vid två olika tillfällen har Eldkvarn gjort mässor som bygger på bandets låtar. Först var det inte någon självklarhet att det skulle bli någon mässa. Men efter att ha tänkt i några dagar kom Plura fram till att hans låtar kan vara väl så bra som en predikan.
– Dom grejer jag tar upp i mina texter sammanfaller ganska ofta med saker som tas upp i Bibeln. Vanliga ämnen som kärlek och hat, att bli övergiven och förkrossad. Jag har faktiskt en idé om en tredje mässa som ska bygga på Norrköping. Hemorten, att resa därifrån och om att komma tillbaka. Men den ligger på is just nu, Eldkvarn har alldeles för mycket på gång.
Eldkvarn har rest länge men är inte hemma än. Men kanske har Plura Jonsson hittat vägen till paradiset. Kanske är det just vägen som är paradiset? Troligtvis kommer han att fortsätta resa landet runt och sjunga sina sånger i några är till. På stadshotellet, i kyrkan och nere på klubben. |