På sin myspaceblogg skriver Britta att hon är så glad över skivan att hon ler fånigt. Att döma av leendet som planteras även på mina läppar har hon all rätt att vara glad. Kill Hollywood Me är en värdig uppföljare till debut¬albumet Top Quality Bones And a Little Terrorist. Har du hört låten Winter Tour från förra skivan? Riktigt sådär gåshud på benen-bra är ingen av låtarna, men ändå blir summan av kardemumman faktiskt bättre. En mer sammanhållen skiva men utan att bli förutsägbar eller tråkig. Spåret Can I Touch kör som ett lokomotiv, med sina körer och fina texter, ut ur högtalarna in i min hjärna där den förankrar sig och är i stort sett omöjlig att få bort.
Det bästa med fröken Persson är att hon låter som sig själv. Men om man nu måste jämföra henne alls är Cat Power den referens som ligger närmast. Men Britta är förstås mycket roligare. |