Skådespelare som försökt sig på en karriär som sångare har varit en ganska vanlig syn de senaste åren. Kvaliteten har dock varit väldigt skiftande och det är tyvärr sällan man lyckats föra över sina kvaliteter som skådespelare och berättare till musiken. Därför är det så underbart att få höra det som Scarlett Johansson åstadkommit på Anywhere I lay my head. För hon har verkligen lyckats med att få det att låta både personligt och ärligt.
    Istället för att anlita de hetaste låtskrivarna för att kränga så många plattor som möjligt har hon istället bestämt sig för att tolka några av ikonen Tom Waits låtar. Med sin mörka stämma, som påminner en del om sena Ronnie Spector, så omfamnar hon Waits material och gör det till sitt eget. Det är mörkt och ödesmättat, men mest av allt otroligt vackert.
    Kanske är albumet lite väl svårsmält för de som hoppats på en trallvänlig och kommersiell popplatta, men rent konstnärligt är det en fullträff.  Allra bäst blir det i singelspåret Falling down där gamle legendaren David Bowie är med och duetterar. Med på plattan finns även egna låten Song for Jo som hon skrivit tillsammans med producenten David Sitek. Mina damer och herrar: Det här är bra på riktigt!