Inledande Come away with me känns smått magisk. Det är mysigt och inbjudande, och lika stämningsfullt fortsätter det. Little room, med sitt arrangemang av akustisk gitarr, bas och visslande, är en bedårande liten låt i sin enkelhet. Den röda tråden är förstås Norahs röst, som skimrar lika vackert oavsett om hon sjunger sina egna låtar eller covers. Det är rösten som sätter hennes signatur på allt, oavsett om det drar sig mot jazz, country, blues eller soul. Dock uppskattar jag den mest i just det direkta och avskalade åt pophållet där den får stå i centrum.
    Kanske är det för att många låtar har en lätt vaggviseliknande framtoning, men den genomgående känslan är att Norah sitter hos dig på din sängkant. Säkert är det till viss del för att hon i sina mellansnack är så jordnära och skämtsam. Som om vi vore gamla vänner.
    Det enda jag egentligen saknar är extramaterial. Om man går och köper en live-DVD förväntar man sig något mer än ”bara” en inspelad konsert. Även om den är riktigt bra.