Vad kul med ett band från Tjeckien. Som första band från detta land att äntra min skivhylla hålls humöret uppe genom det symfoniska powermetalliska tröskandet. Ge mig episka långkörare som The silence, ös över mig flåshurtiga Gates of fantasy och impregnera in finskklingande Bring us the light i mitt blodomlopp. Allt funkar. Till och med Luca Turillis frontman Olof Hayer (som även sköter samma syssla här) överraskningsfria powerstämma välkomnas. Denna vecka innehar Symphonity hedersplatsen och nu ska tårtan fram, för Tjeckien och jag var inte kompisar förr. Låt det inte bli någon vana bara på nästa skiva, och fördenskull skivan före, klarar jag mig ypperligt utan. |