Det är inget jag är stolt över, men när jag var mellanstadie-liten lyssnade jag ohälsosamt mycket på Shebang (du vet, svenska tjejduon som slaktade Ramones låt Sheena is a punkrocker). Vancougar tar mig tillbaka till denna tid. Och det är långt ifrån så hemskt som det låter. Det var Vancougar jag borde ha lyssnat på! Till skillnad från Shebang är det faktiskt riktig musik.
Denna peppiga indierock hade jag behövt som humörhöjare under de värsta fråga chans-intrigerna. Vi borde ha dansat till självhäftande Philadelhia på klassfesterna istället för Westlifes smörigaste singel. Den närmast punkiga energin med den fnissglada poppigheten hade säkert gjort underverk för hur vi dansade i våra utsvängda byxor.
Det fina med Vancougar är att det går att både slippa mellanstadiet och vara fnissglad. Och det är banne mig inte illa. |