Avsikten med musik kan vara så olika. På omslaget till sin debutskiva sitter Little Green uppkrupna i vardagsrummets soffa, långt ifrån glamour och upplysta scener. Det kan tyckas tråkigt, men jag tror att det är så de vill ha det. Toner från vardagen ska lugnt och trivsamt spridas in i lyssnarens eget rum och där ska man känna igen sig – mötas på samma våglängd. Musiken låter en stanna precis där man är, mitt i livet hos Little Green som även har en förankring i det förgångna och en känsla av att samtidigt vara på väg någonstans. Speciellt Give me a reason får mig att behagligt tänka på den gamle countrylegenden Hank Williams, vars sångers mänskliga teman alltid är lika aktuella. Avslutningen The Crop is ripe, där bluegrassen accelererar i någon form av 100m-lopp, hade jag däremot kunnat undvara.
    Little Green har deltagit i Country-SM flera gånger, vilket faktiskt gör mig lite besviken. Jag vill behålla illusionen om bandet som bara existerar här och nu med rötternas eko på fikabesök. Det här är en fin och alldeles lagom melankolisk folk/americana/bluegrass-skiva från det blågula mellanmjölkens land, men något lite mer oväntat hade jag önskat mig, hur mysigt man än har det med multiinstrumentala spelemännen Little Green i soffan.