Det första som hörs är nyhetsrapporter angående alla de varsel som äger rum hos snart alla företag i dessa finanskristider. Lätt att tro att man råkat slå på radion istället för CD-spelaren, men sen drar den proggiga punkrocken igång med budskap som har betydligt lättare att nå fram till den enskilde individen än politikernas ändlösa tal.
    Jag antar att titeln I en annan del av Hultsfred anspelar på tv-serien I en annan del av Köping. Liksom där tycker jag mig ana att skivan syftar till att göra oss uppmärksamma på att någon som samhället kallar svag egentligen kan vara den starke, att det enbart beror på ur vilket perspektiv man väljer att se på saken. Två uttrycksfulla och stilenligt svajiga sångare, den ena med rikssvensk dialekt, den andra skånsk, samsas om mikrofonen. Detta gör att man ibland får Ebba Grön-flashbacks och andra stunder mer tänker på Kal P Dal. Ett helt okejkaos, som förstärks av en härligt ”missanpassad” saxofon.
    Trots den obligatoriska ilskan är musiken ändå ganska glad och positiv i sin energi. Med endast fem spår är allt över lika snabbt som ett fyrverkeri, men krutet har inte lagts förgäves. Grabbarnas driv hoppas jag smittar av sig på mången likgiltig ungdom. Men musiken har vi ändå ”hört förut”, även om texterna är daterade 2009.