När Martin Hederos och Mattias Hellberg släppte sin andra platta ihop, Together in the darkness från 2001, tog de sig inte bara an covers − de la även in fem egna alster. Sveriges förenade kritikerkår var inte sena med att överösa dem med hyllningar för detta. Man menade till och med att Hederos och Hellbergs It won’t grow och Bless me höll samma klass som deras grannar på skivan, klassiker som Stooges No fun och Neil Youngs Mellow my mind. Inte illa, men summan av kardemumman måste ändå ha varit helhetsintrycket som skivan gav och fortfarande ger. Den har en solid ljudbild och låter inte något sticka ut, vare sig låtskrivaren heter Jagger/Richards eller Hederos/Hellberg.
I syskonen Nyströms debut (Jakob hörs i Isolation Years och systern Lovisa har bland annat körat i Säkert) trängs gamla dängor med eget material. Skillnaden här i jämförelse med herrarna ovanför är att det egna materialet ger så mycket mer än skivans covers. För att ta några exempel: Two White Horses version av El Perro Del Mars Candy har helt tappat originalets ångestladdade hopplöshet, vars enda lösning finns i ”godiset”. Och med det försvinner halva poängen med låten. Abba-hiten Super trouper känns bara skolorkester och Goin’ back, en personlig favorit från The Byrds låtskatt, som i denna tappning utsmyckats med ett minimalt elektrokomp, känns bara helt malplacerad. Det är synd, samtidigt som Nyströms och Nyströms egna verk är så helt igenom gedigna. Eyes of the noble är bland det finaste jag hört i år. Den speglar sig fint med det änglalika omslaget. Statues and ponds har likaså en märklig stämning över sig och jag gillar det.
Det bör även tilläggas att varje gång Jakob tar ton känner man sig som hemma (en Isolation Years-skada) och varje gång Lovisa möter mikrofonen får man en ny bästa vän. Hennes röst är lika enkel som självklar. Att lyssna på Isolation Years-låten Naked natives med Lovisa på sång är som att bli hembjuden till familjen Nyström för samkväm och sång runt brasan. Och med den bevisar de återigen att talangen finns hos dem själva, inte i det lånade. |