Green Day är verkligen ett band jag unnar framgång. Jag har alltid tryckt bandets skivor hårt mot mitt dunkande hjärta, och hållit upp ett förmanande finger i luften om nån sagt nåt illa om dem. Men jag måste vara ärlig – 21st century breakdown är en lika stor kvalitativ nedgång mot föregångaren American idiot som Insomniac var en kvantitativ nedgång rent försäljningsmässigt jämfört med sin föregångare, genombrottet Dookie.
På nya skivan trampar Green Day vatten på nästan vartenda spår, och Billie Joe Armstrong, som vanligtvis låter blasé och får det att funka, låter bara… ja, just det, blasé. Han får mig inte en enda gång att vilja tralla med, eller blåsa dammet av brädan och göra en ollie. Och det beror helt och hållet på låtmaterialet. Vad sjutton har hänt?
På den positiva sidan: Trion East Jesus now, Peacemaker och Last of the american girls gungar på riktigt skönt. 21 guns gör mig glad. Ja, det är väl i princip det. Nu ska jag prygla mig själv för att jag precis sänkt ett av mina favoritband. |