Sjunde plattan från de kärleksmetallande finnarna låter vid de ganska få lyssningar jag hunnit med rätt likt deras tidigare prylar. Poppigt i Scared to death, ännu mera radiovänligt i förstasingeln Heartkiller, något som påminner om The Cure i början av In the arms of rain och sen lite sådär lagom gothigt som det brukar vara. Ungefär så håller det på. Inga stora överaskningar och inga direkta besvikelser heller. På så vis en halvtråkig platta som inte sticker ut åt något håll.

Shatter me with hope, skivans kanske hårdaste kärleksdänga, gillar jag bäst.