On the air

Cirkeln är väl sluten på sätt och vis. Jag studerade media i gymnasiet och huvudinriktningen på linjen de sista två åren var radio- och ljudmedier, och nu är jag tillbaka där.

Igår sände jag mitt första program på Göteborgs studentradio K103. Programmet heter SOUL LOVE, och är ett musikprogram där soul har huvudfokus. Som jag nämner i premiärprogrammet så har jag alltid haft ett särskilt förhållande till soul, en romans som är ständigt pågående. Därför valde jag namnet SOUL LOVE. Och vår slogan är kanske cheesy, men det kommer från hjärtat, "för kärleken i musiken och kärleken till musiken".

Så gillar du soul, funk, disco, r&b eller afro-beat, lyssna varje lördag klockan 20.00 till 21.00 på Göteborgs Studentradio K103. Ratta in 103,1 FM eller segla in på hemsidan och lyssna online.
Det är kul att få göra och sända radio igen, även om jag är något rostig i mina tekniska kunskaper så kommer det snabbt tillbaka, och jag tror jag kan ha hittat hem på sätt och vis.

It's the weekend

Denna helgen är det mycket som händer i Göteborg, några av höjdpunkterna är Scratch 6 års jubileum på lördag. Det äger rum på Pustervik och det är dans som gäller. Resident djs Ayes One och Lövet, samt Raw Fusions Mad Mats och BamBam Sounsystem kommer köra så det kan inte bli annat än en svettig afto på dansgolvet. Och Jake från PTNC som jag skrivit om innan här på bloggen kommer hålla i ett sneakerkonvent, Got Kicks? Jag är pepp och tycker det är värt ett besök. Dörrarna öppnas kl 20 och är öppna till kl 03. 80 pix för en helkväll. Det har till och med jag råd med.

Andra höjdpunkter denna helg är Ollio och Scebs utställning samt vernissage i butiken Drift. Den lilla butiken finns på Värmlandsgatan 18, en sidogata till Andra Långgatan. Kan bli hur soft som helst. Utställningen pågår från 3 oktober till 6 november.

Och ikväll är det göteborgskt hiphopbesök i Come Clean Radio. Obnoxiuz och Gubb kommer att gästa radion från kl 18-19. Därefter blir det ett soft set musik av Mean Sista och Brotha Fred från kl 19-20. Två timmar av grym hiphop. Får hoppas nästa veckas show blir lika tight, då kommer jag spela en timme av 80- och 90-tals hiphop och r&b. Nostalgi på hög nivå.

Nu ska jag ta och göra mig redo för helgen. Precis som Rico Won sa: Don't you love how it goes down on the weekend!

Pumpa upp volymen

Just nu pågår en hiphopturné riket runt, 2 New Days Of Hiphop, signerat Riksteatern. Alla element av hiphop finns representerade, rap, dj, breakdancing och graffiti. Det senare något mer skandalomsusat, men mer om det lite längre ner i texten.
Under två dagar fylls en del av staden med hiphop, det är workshops och livegraffiti, och två spektakulära shower, Passa Micken och Pump Up The Jam. Just nu befinner sig turnén i Norrland, men för ett tag sen, 21/9, befann sig festivalen i Göteborg.
Det blev ingen stor upplsutning, vilket var ganska sorgligt att bevittna eftersom det här ändå är Sveriges näst största stad. Ok, att söndag är betrakat som en vilodag, men kom igen! Sen var det kanske så att det var lite tight i spargrisen, långt till löning och den finansiella marknaden ser väl kanske inte så kry ut förövrigt. Så håll hårt om pengarna, men ska man unna sig något, så kan jag rekommendera att besöka festivalen.

Jag hade inte väntat mig särskilt mycket, och efter den oerhört stagnerande graffitidebatten på dagen så kändes det ganska likgiltigt. Men som tur var så hade jag gott sällskap och showen gav mig nytt hopp. Och min kärlek till hiphopkultur stärktes på nytt.

Pump Up The Jam är som en vitaminkick, en dansföreställning med helt makalösa talanger. So You Think You Can Prance kan slänga sig i väggen. Alla dansarna får chans att uttrycka sin egen stil och det är en salig blandning av break, jazz, afro, stepp. Jag kunde inte sitta still i stolen.
En viss måtta delaktighet krävdes av publiken i dansbattlet som tog plats efter showen. Då var det olika dansare utifrån som tävlade, priset var en spelkonsoll, men det kändes inte så viktigt. Det viktiga var dansen. Alla i publiken hade tillgång till olika röstkort och fick rösta efter varje omgång, inte så överraskande så tog en göteborgare hem vinsten. Anar en del lokalpatriotism i publiken.

Passa Micken är en liveshow med Tom Piha och Mackan Price. Och som berättarröst till sin show har de ingen annan än, Mats Nileskär. Den mannen skulle kunna läsa upp en innehållsförteckning i en bok om båtar och jag hade lyssnat febrilt.
Showen går igenom hiphophistoria och de olika förändringar som visat sig genom åren i musiken. Rapparna framför rhymes till några av deras favoriter. Oerhört genialiskt, jag vill se mer sånt här. Det var infotainment på hög nivå.

Tillbaka till "graffiti-gate" då. Göteborg är den enda staden på hela turnén som vägrar att tillåta att vare sig workshopen i graffiti eller livegraffiti skulle få utföras. Ett beslut som chefen för Kulturförvaltningen tog, och som hans chefer, de som styr i staden och till slut även de som styr i landet redan har tagit. Det är pengar, det är böter, det är straff, det är en kränkning, det leder bara till kriminalitet och droger osv. Istället för att bara ge en dålig bild av graffiti så belyser man inte det positiva, ett uttryck, en röst, en konstform. Jag tycker rädslan för det okända är alldeles för uppenbar, därför borde man låtit workshopen och livegraffitin ta plats i Göteborg. För att visa att det inte i grunden är något negativt. Och lagliga väggarna behövs. Självklart vill vi alla leva i en "Trygg, vacker stad", men det betyder inte att den behöver vara tråkig för det.

Lite intressant läsning i höstregnet: Policy för en trivsam stad fri från klotter och annan skadegörelse