Detta danska ting låter lite som Lykke Lis platta om hon inte hade hetat Timotej i efternamn och gillat kraut. Lite hotfullare, lite smutsigare men fortfarande med spröda röster och melodier i centrum. I hälften av låtarna på EP:n funkar konceptet felfritt, Drunken hearts get hung all over town och City romance är med sitt vackra lugn, och konstigt desorienterade renhet, något som släpper marken och svävar uppåt. Något jävligt bra. Men det är när allt noise, trummaskinande och ”morphing chaos” som de själva uttrycker det tar överhanden i resten av låtarna som jag blir besviken. Och uttråkad. Keep it clean, man.