Det finns en del saker jag har stora problem med. En av dem är folk som skriker snarare än sjunger, såsom Kele Okereke gör alldeles för ofta. När Bloc Party på denna sin tredje fullängdare är som bäst låter de som om Lightspeed Champion skulle göra covers av modernare tiders Morrisseylåtar, med mycket elgitarr. Inte helt oävet med andra ord. Lyssna speciellt på Halo och One month off.
    I sina sämsta stunder låter de lika monotont och intetsägande som Eskilstunabandet Yvonnes låt Bad dream. Bästa exemplen är inledande Ares och följande Mercury, som båda är skriksång och avsaknad av melodier. Däremellan låter de som skatepunk på speed. Eller som Bloc Party gör mest, fast om möjligt tråkigare än någonsin. Störst undantag är Signs, en fläskig och drömsk liten låt. En inriktning att bygga vidare på.