Den lokale gitarrhjälten och visrocksångaren Fredrik Jonsson firar de 30 med en kyrkokonsert som också dokumenterats på denna hans debutskiva. Även om hemadressen numera är Stockholm så är det ändå ute på den östgötska landsbygden han har sina rötter och sin mest hängivna publik. Kvällen till ära så har han samlat några av sina bästa musikervänner och i kompbandet hittar vi både Jens Back och Josef Zachrisson från Hovet liksom Kisa-bördiga bröderna Nilsson från Peggy Lejonhjärta.
    Av de 14 spåren så är sex låtar signerade herr Jonsson själv och resterande är noga utvalda covers av uppväxtens hjältar. Och visst gör han alla dessa numera klassiska låtar rättvisa, men det stora utropstecknet måste jag ändå sätta för hans eget material. För Fredriks egna alster är så pass starka att man kan ifrågasätta om han inte borde ha skippat ett par covers för att få rum med lite mer av sitt eget material. Det handlar om visinfluerad rock i rakt nedstigande led från Plura och Lundell. Helt klart så är det också så att det språk han hanterar bäst och på vilket han känns mest angelägen är svenskan. Jag vill särskilt framhäva inledande Kvar här och Nära mig som två av plattans absolut starkaste spår. Tillsammans med en hord underbara musiker och en andäktig publik så skapar Fredrik Jonsson en stämning som nästan går att ta på. Själv hoppas jag på en fullängdare med enbart eget material inom en inte alltför lång tid framöver.