Sångerskan Erika Alexandersson och basisten Josef Kallerdahl har skapat en märklig platta. Första gången jag lyssnar på den vet jag inte riktigt var jag ska ta vägen. Underliga virvlande melodier framförs med Alexanderssons uttrycksfulla röst och Kallerdahls manierade basspel. Hörlurarna skaver och jag skruvar oroligt på mig. Vad är det här? Jazz? Konstmusik? Jag tänker på Nicolai Dunger i hans mest frijazziga stunder eller kanske Koop. Men nej, det är svårt att placera Josef & Erika i ett fack. I ena stunden ylar Erika ikapp med en urspårad klarinett för att i nästa sjunga en vacker stråkmättad ballad. And I Still Blush är en höjdpunkt med dess stillsamma driv. Likaså titelspåret, den spröda Small Sounds som börjar blygsamt men långsamt växer till något av det vackraste som fästs på plast det här året. Här låter Josef & Erika för övrigt spöklikt som den tidiga Stina Nordenstam, ett betyg så gott som något.
    Det här är ingen enkel skiva att sätta sig in i. Den spretar åt alla möjliga håll och det händer att jag hoppar över de mest utflippade låtarna i ren irritation. Men, samtidigt kommer jag på mig själv sjungandes ”wooo-wooo!” som klarinetten i Odd And Familiar när jag städar. Inte helgjutet men definitivt uppfriskande får bli mitt vaga slutomdöme.