Craig David slog igenom med dunder och brak med sin debutskiva Born to Do it strax efter millennieskiftet, men de senaste åren känns det som han stagnerat musikaliskt. Lite synd med tanke på vilken skön röst killen besitter.
    Visserligen så börjar nya plattan Trust Me lovande med sköna förstasingeln Hot Stuff där man samplat Bowies Let’s Dance. Men resten är en ganska såsig historia där låtarna har en tendens att flyta ihop utan egna identiteter. Själv har jag tappat intresset halvvägs in i tredje låten. Det har snackats ganska mycket om att det här ska bli Craigs stora comeback, men jag har svårt att tro att det här kommer att orsaka nåt större väsen utanför Storbritannien. För hur man än vänder och vrider på det så känns låtarna på Trust Me mer än lovligt svaga. Kanske är det dags för ett miljöombyte och att se sig om efter eventuella samarbetspartners på andra sidan Atlanten. Rösten och talangen finns ju onekligen redan där, allt som behövs är en demonproducent och ett knippe hits.