Det är ett inte dåligt spretigt album The Mars Volta har fått till. Sett till genre- och ljudkombinationer alltså. Vilket, liksom närmast följande meningar, inte borde vara någon överraskning för redan frälsta fans av bandet. Galna gitarrsolon á la Guitar Hero blandas med sci-fi soundtrack och ekon av Pet Shop Boys. På sina ställen låter Cedric Bixler-Zavala nästan som Björk, ibland är hans sång maskerad med brummande distorsion. På slutet av förvånansvärt lugna Soothsayer blandas en näst intill sakral kör (som gradvis övergår i prat) med folkmusik spelat på stråkar. Det är lätt att tro att det skulle bli ett konstigt och osammanhängande hopkok av det här, men är det något The Mars Volta kan så är det att få kontraster att smälta samman. Kort sagt är The Bedlam in Goliath sammanhållen och melodiös med en produktion som ser till att det för varje omlyssning dyker upp nya melodier och ljud. Underligt, men sant (och dessutom inte i närheten av så underligt som händelserna som sägs ligga till grund för temat på plattan).