Tillsammans med Mike Schommer gjorde Rod Modell en av förra årets absolut finaste skivor som DeepChord. Deras The Coldest Season var något av det mest delikata som någonsin släppts inom en genre som dubtechno. Jämförelserna med legender som Basic Channel var för en gångs skull varken överdrivna eller malplacerade. The Coldest Season var helt enkelt ett mästerverk.
    När nu Rod Modell ger sig ut på egen hand är det inte någon total kursändring som gäller. Djupt tvekande basgångar, försiktiga trumprogrammeringar och massor av ekon och knastrande brus dominerar ljudbilden. Möjligen experimenterar han lite mer på egen hand. Inledande Aloeswood har lite mer noise i sig än vad DeepChord brukar bjuda på, och avslutande Morning Again är ett ambientstycke som överger den rullande basgången. Skivans mest direkta låt är Body Sonic där dubtechnon förses med en skimrande melodislinga som i sammanhanget känns poppig.
    Med Incense & Blacklight bevisar Rod Modell att han är en av de allra största inom dagens dubtechno, men han når inte riktigt samma höjd som han svävade på med sin DeepChord-partner Mike Schommer förra året. Det är det å andra sidan inte så många som gör.