Det gamla skatepunkbandet Millencolin är redo att släppa nytt efter tre år. Det står i pressmeddelandet att de gått tillbaka till hur de lät på de första plattorna blandat med lite nya influenser. Jag känner själv att de nya influenserna har övertaget och vissa låtar får mig att tänka tillbaka, men de är få. Det är bra att bandet utvecklas men jag hade gärna sett att resultatet hade blivit lite bättre än Machine 15. Någonstans förs tankarna till den nya punk som spelas på MTV och det är den sämsta association något kan ge.
    Machine 15 och Who’s laughing now är de låtar som kanske inte står ut mest men som påminner mig om ett bra Millencolin. Hade jag fortsatt lyssna på bandet istället för att tvärt avsluta min relation för ett antal år sedan så hade jag kanske sett skivan som en naturlig utveckling och verkligen uppskattat den, men tyvärr är så inte fallet.