På frågan: ”Behöver jag ännu ett stonerrockband att hålla reda på?” är det tyvärr nej som svaras i detta fall. Malmöbördiga Deville saknar den originalitet som utmärker de senare utgivningarna på stoner/fuzzetiketten Fuzzorama där banden lämnar ett genuinare avtryck och inte enbart låter som något man redan hört förut.
    Visst finns det undantag. Som det flummiga malandet i Black dawn eller de vandringsryggsäckstunga riffen i instrumentala Rise above men den tunga sömnen som efterfrågas i titeln är faktiskt på väg både en och två gånger för ofta.