Låten Cat claw var den bekantskap jag hade stiftat med Detroit-duon The Kills tills för några veckor sedan. Det var med andra ord inte mycket jag hört men när Midnight boom landade kände jag ändå ett sug efter att lyssna på den.
    The Kills levererar en enkel garagerock med en uns electronica som fäster på hjärnan direkt. Det låter väldigt mycket PJ Harvey och Yeah Yeah Yeahs men även som ett stökigare The White Stripes. Alla låtar bidrar med något för att jag ska ta den här skivan till skyarna. Det finns inte en sekund på den här skivan då jag känner mig uttråkad, istället är överraskningarna och handklappsstunderna många. Jag har efter mycket lyssning lyckats välja ut några låtar jag tycker lite extra mycket om; Tape song, Last day of magic och Black balloon. Kanske är det för att jag inte hade några som helst förväntningar på The Kills som jag verkligen tagit till mig Midnight boom eller så är det helt enkelt ett av årets hittills bästa album.