Det tog Trent Reznor tio år att göra sin tre första plattor, sen tog det sex år innan With teeth kom 2005. Men i och med den skivan så var Trent helt ren och hade lämnat New Orleans för Los Angeles där han verkar ha hittat en harmoni och kreativitet som inte kunde komma en dag för tidigt. Han har nu släppt fyra plattor på tre år, något som skulle få vilket storbolag som helst att dra fram alla advokater de har för att dra i handbromsen. I dagens skivbolagsklimat får man inte släppa mer än en skiva vartannat år för att de ska kunna sälja den ordenligt. Att Trent Reznor släppte sin förra skiva som download för ynka 30 kronor och hade en miljon nerladdningar första veckan verkar vara helt främmande för storbolagen.
    Och nu knappt två månader efter den plattan släpper Trent en helt ny skiva igen, gratis! Som ett tack för att fansen stött honom under alla år. Och har man följt NIN så är The slip inget nytt, man skulle kunna säga att det är en best of av alla hans skivor fast med helt nya låtar. Man hör ekon från alla skivor ändå upp till mars månads Ghosts. Största skillnaden är egentligen att det än en gång är ett helt nytt band han omger sig med, Robin Finck är tillbaka efter att han lämnade NIN 1996 för Guns’n Roses.
    1.000.000 skulle kunna varit inspelad samtidigt som The downward spiral medan Head down lyckas kombinera det digitala oljudet från Year zero med NIN:s rockigare sidor – riktigt bra. Men bäst är de fyra sista låtarna som tillsammans bygger upp en ny värld. Speciellt den ambienta Corona radiata som övergår i The four of us are dying, För att sen avsluta skivan med den Fragile-doftande Demon seed.