Musikhypen 2008 tillhörde Those Dancing Days, det är ren fakta. Låtar som Hitten och Those Dancing Days florerade på bloggar, framfördes till jubel på festivaler i Sverige och hyllades i England. Nu är så albumet här, och lever det upp till förväntningarna? Ja, ni ser ju betyget så vad frågar jag för.
    Det som gör Those Dancing Days speciella är till viss del Linnea Jönssons behagliga nonchalanta röst, men framförallt att allt är som en perfekt mix av lekfull impulsivitet, melodier och elektriska känslor. Och hitpotentialen på samtliga låtar! Åh hitpotentialen! Det som hade kunnat vara meningslöst syntjammande med lösa girl-groupreferenser blir något som kan beskrivas som en levande självklarhet. Med lite northern soul men mest bara jävligt bra pop. Detta är fan en klassiker.