Efter de senaste årens tämligen ojämna skivutgivningar så slår Joan Osborne återigen sina påsar ihop med gamla Hootershjältarna Eric Bazilian och Rob Hyman, som för övrigt även stod bakom en stor del av materialet på genombrottskivan Relish. Och det känns verkligen som om det gett henne den energi och nytändning hon så väl behövde. Här finns visserligen ingen brottarhit i klass med One of us, men Little wild one känns ändå som ett av Joans starkaste album rent låtmässigt. Rösten har fortfarande samma sköna bett och i låtar som Rodeo och Can’t say no får hon verkligen visa vad hon går för. Det skulle förvåna mig om det här är plattan som tar Joan Osborne tillbaka till hitlistorna, men här bevisar hon i alla fall en gång för alla att hon inte bara var ett one-hit wonder. Inspirerad melodisk rock med countryinfluenser.