Med den otacksamma uppgiften att spela klockan 13.45 drar rutinerade T(I)NC igång med behagliga Hiroshima mon amour. Funkar sådär. Betydligt bättre i The dream is over där Deep Purple-passningen mot slutet höjer leenden hos många ur det lite äldre gardet. Tyvärr lossnar publiken inte riktigt ur stelbentheten förrän norrlänningarna river av avslutande Black mask.
    De låtar som spelas från nya skivan övertygar inte alls, särskilt inte Child of god med sitt evighetslånga jammande. Smash it up reder sig bäst och får det snudd på att bli ett högre betyg.