Scars kallar de visst sitt nya album. Varför? Beror det på att de ärrade veteranerna Felix Buxton och Simon Ratcliffe producerat löjligt levnadsglad Krakel Spektakel-house i drygt 15 år?

         Eller beror det på att det scar sig lite i både Buxtons och Ratcliffes liv, och att deras femte alster enligt egen utsago ärr resultatet av diverse personliga och artistiska kriser?

         Eller scar man tolka det som en metafor för att deras musikaliska mischmasch (än mer kaotiskt än deras strålande album Kish kash) bär sin avsiktligt slarviga sutur på rockslaget?

         Ärr det ett ödmjukt erkännande att deras prunkande piñataplatta ärr en sanslöst brokig historia med en del rätt uppenbara skönhetsfläckar?

         Eller ärr det bara en påminnelse om att det ofta ärr just dessa skönhetsfläckar som skänker våra ansikten karaktär?