Play är Nicolai Dungers 14:e skiva på tretton år och kanske det lättaste, ljusaste albumet från honom hittills. Melodierna svävar upprymt runt men landar då och då för att släppa in en aning melankoli och fånga fler nyanser. Som när Crazy train tar sig fram i en skön tågtakt för att stanna i Tears in a childs eye, där Nina Perssons och Nicolai Dungers röster samsas fint i en solregnig vals.
Så fortsätter det, genom Play slussas man som lyssnare mellan gnistrande upptempolåtar och lugnare blåa sånger. Så trots att det sjungs om flödande tårar och döende rosor i When your work is done väntar hoppet runt hörnet.
|