Ingenstans hymlas det med att Minor Threat är den stora referenskällan i denna combo. Inte heller hade AC4 åtnjutit den, om än i mindre skala, framgång man nu förtjänar om inte medlemmarna är herrar från bland annat hardcore-Sveriges gunstlingar Refused.

Det faktumet åsido, denna självbetitlade platta är historielektionen dagens punkynglingar behöver. En känga till nutidens tillrättalagda produktioner men också en kärleksförklaring till Washington D.C:s hardcorescen och en välkommen tripp nerför nostalgigränden.

Det är stabilt och respektfullt framfört och i bästa spåren Let’s go to war, Where are the kids och My condition når man nästan upp till nivån monumentala Final Exit huserade på.