Nja, någon ”full length documentary film” är inte Flight 666, trots att Maiden hävdar det på sin hemsida. Det är snarare en konsertfilm än en dokumentär. Vad den skildrar däremot, Iron Maiden jorden runt på 45 dagar i ett enda plan med all personal och all utrustning ombord, är verkligen imponerande.
    Men för att det ska vara en dokumentär gör producenterna två fel. 1) Alldeles för långa livepartier, säkert halva filmen är Maiden på scen. 2) Ingen större interaktion mellan människor. Inget ställe där kameran bara beskådar när vem som helst i Maidenlägret pratar med någon annan vem som helst om vad som helst.
    Och det är synd. Flight 666 är en ryggdunkarfilm om hur bra allt är. Enda gången det hettar till är när Adrian Smith är småsur över att nåt gått fel på scenen. Med vad gick fel? Och hur snackar de om det? Ingen aning. Det får vi aldrig veta. Kanske hade filmarna för stor respekt och för liten erfarenhet. Kanske satte skivbolag och manager Rod Smallwood stopp för det, eftersom han är producent bakom filmen.
    Det finns så klart en del oförglömliga händelser. Intervjuer och bilder på Maidenfans världen runt känns fullkomligt unika, såsom killen som gråter efter att ha fångat en trumpinne (och blivit behandlad som boskap av militären). En del bandbilder håller också hög kvalitet, som när de skriver autografer på planet på löpande band, eller när Nicko McBrain oroas över en golfbollsträff. Men jag ville se så mycket mer – chansen är ju unik! Kunde vi inte fått följa arbetet backstage under nån av låtarna? Hur sätter roddarna ihop monstret Eddie inför hans framträdande? Vad pratar killarna i Iron Maiden om, förutom lite småskämt här och där.
    Hur som helst så rekommenderar jag Flight 666. Konsertbilderna är jättesnygga, mycket kameror, bra publikbilder och framförallt – alla bilder är hämtade från just den konsert de skildrar, alltså inget redigerat hopkok av olika konsertspelningar. Däremellan följer bilder från resan på ett eller annat sätt – småspännande och upplyftande, men inget av större dokumentärt intresse i stil med Metallicas Some kind of monster.