– Alla polarna lyssnade på hiphop ”back in the days” när vi fortfarande använde cologne. Musiken var en identitetsbyggare som behövdes och som skapade band ungdomar emellan, säger Slug, rapparen i Atmosphere.
    Atmosphere har många svenska fans, men för den oinvigde kan en kort presentation vara på sin plats. Atmosphere (tidigare Urban Atmosphere) är en hiphopduo från Minneapolis i USA. Gruppen bildades 1994 av Slug (Sean Daley) och Spawn (Derek Turner). Senare anslöt Ant (Anthony Davis) till gruppen och de släppte sitt debutalbum, och enda album som trio, Overcast! 1998.
    – Vi hade gjort musik fyra år innan vårt genombrott och jag är glad att vi inte slog igenom förrän vi släppte Overcast!. På det sättet blev vi inte kända för att härma R. Kelly, LL Cool J eller Wu-Tang som vi inspirerades av innan vi hittade vårt eget sound, erkänner Slug.
    1998 blev Atmosphere en duo igen. Historien i korthet är att Slug och Ant var väldigt produktiva och spelade in tio nya låtar i veckan, Spawn däremot medverkade inte alls. Slug tolkade detta som att Spawn inte var nöjd med var gruppen var på väg musikaliskt. Spawn tolkade situationen som att Slug och Ant inte behövde honom. Trion kom aldrig fram till något och Spawn lämnade gruppen.
    – Jag tror på ”two-men-combo”, se bara hur fint det fungerade för Gang Starr. Jag och Ant kompletterar varandra väl och är lika sugna på att leverera om och om igen.
    Nu har de släppt 22 skivor, i april släpper de sitt sjätte studioalbum When life gives you lemons – paint that shit gold.
    – Namnet bygger på ett gammal talesätt som egentligen ska avslutas “you make lemonade” och betydelsen är att du ska göra det bästa av livet när det är dåligt. Men eftersom hiphop handlar mycket om guld la vi in ”gold” istället för ”lemonade”, på ett Grandmaster Fash-guldigt sätt.
    Kort innan dess släpper de sin elfte EP i serien Sad clown series – Sad clown bad winter #11 handlar om hur vintern låter.
    – Sad clown series har blivit en kul grej där vi samlar det material som inte får plats på den riktiga plattan, säger Slug. Lite grann som en aptitretare innan det tunga artilleriet kommer.
    Med åren har musikens innehåll utvecklats och gått från att handla om unga vilda hiphopsjälar till hur det är att vara farsa på 2000-talet. Och för två skivor sedan slutade Slug göra musik om sina vänner för att han alltid fick så mycket skit av de personer han rappat om.
    – Jag inspireras fortfarande av min omgivning, men undviker att nämna namn eller berätta verkliga historier där personer kan känna sig träffade.
    Kvar är den största inspirationskällan: KRS-One.
    – Det var han som lärde mig konsten att rappa till fansen och inte åt dom. Skillnaden är stor. Jag kunde vara på en konsert med tusentals personer runtomkring mig, ändå kände jag att musiken var tillägnad just mig.