Till prenumerationssidan Länk till PDF-fil
Annonser

 
     
 
Foto: Thomas Romlöv   
Cilihili blommar ut
Godhjärtad, självupptagen och party. Så beskriver Cecilia Nordlund sig själv. Med en solroskrans runt ansiktet och en video där hon springer runt och är draktant gör hon debut som Cilihili. Ett musikprojekt fyllt av glitter och kärlek.

– När jag hittade solrosen i SVT:s gamla kostymlager var det som att alla bitar föll på plats. Jag visste att Cilihili var gul. Jag tyckte att det var kul att ha på sig en jävla solros och vara lite ful. Det passar liksom min musik, glad men ändå lite sur med riv i kanterna. Den är lite småschizofren och ambivalent. Det kändes som att jag verkligen hade hittat mitt alter ego, en ful solros, säger Cecilia Nordlund på skorrande skånska.
    Det finns en rad anledningar till att hon valt att kalla sig för Cilihili, alltifrån att det låter som något gult till att hon kallades Hil som liten och att det var lätt att skaffa en domän med det namnet.
    – Men det är ingen som kan uttala det och ingen som kan stava det. Det är världens sämsta bandnamn, säger Cilihili och artikulerar uttalet ”Seeleeheelee”.
    Cecilia Nordlund gjorde duetten Adios amigos med Marit Bergman och nu kan vi höra henne som duettpartner till Karin Dreijers soloprojekt Fever Ray med låten Keep the streets empty for me. Hon har även varit sångerska i rockbanden Monkeystrikes och Souls och discobandet Sunshine Rabbits. Sunshine Rabbits spelar hon fortfarande med.
    – I Sunshine Rabbits sjunger vi bara om kaniner och det är kanske inte så självutlämnande som detta är, säger Cecilia Nordlund och berättar att hon har legat under täcket hela hösten av rädsla för att ge ut sin soloskiva.
    Den 18 februari släpper hon solodebuten Not listening. Ett album som spelades in i Aerosol Grey Machine studio i Vallarum i Skåne under fyra dagar med Brainpools Christoffer Lundqvist som producent. Många låtar är förstagångstagningar.
    – Den handlar om olika kvinnor på olika ställen i livet. Man kan säga att temat är överlevnad.
    Skivan andas electronica och indierock med smittsamma sångslingor och det finns allt från avskalade låtar till riktiga partylåtar.
    – Jag gjorde en helt galen låt som heter A square block som låter tyrolenpop. Jag har inte gjort så många riktigt glada låtar så det var kul att lyckas göra en.
    Hennes personliga favoritlåt på skivan är Yet another lorry.
    – Min mamma är jazzsångerska och den här låten är lite jazzsexig. Det är ett extremt dåligt saxofonsolo som går genom hela låten, lite Sade och 80-tal, säger hon och skrattar.
    Hon berättar att albumtiteln Not listening kommer ifrån att hon är dålig på att lyssna på andra som vill ge henne råd och att hon även varit dålig på att lyssna på sig själv, vilket hon blivit bättre på.
    – Nu vet jag vilken min röst är och det är jag väldigt glad och stolt över. Annars hade jag inte kunnat göra den här skivan.
    Tankarna om att starta solo kom upp för flera år sedan och låtarna på skivan består därför av både gamla och nya låtar och har varierande karaktär. Cecilia beskriver det på sin myspace som en åtta års lång förstoppning som håller på att dämmas upp och få solrosen att slå ut.
    – Det är som en stor jävla bajskorv som kommit ut, säger hon och skrattar.
    I veckan ger hon sig ut på releasepremiärturné med start i Malmö 18 februari. Hon gästar även Stockholm och Göteborg. Med sig på turnén har hon med sig blommor i form av musiker.
    – Jag försöker anstränga mig att göra en liten rolig show. Och så visar jag små filmer jag har gjort som handlar om tantdrakar. Vi lever i en allvarlig tid och det är många som mår dåligt. Det är viktigt att man skriver och pratar om det, men också att man har lite humor för annars pallar man inte.
    Cecilia Nordlund har gått filmskola och gjort en del film, dokumentärer och musikvideor. Hon tycker att det är kul att kombinera musik och film och berättar om musikvideon hon spelat in till I’m a dragon.
    – När jag skrev den låten var jag jättearg och då tänkte jag att ”gud vad skönt det hade varit och gå runt i en drakdräkt och bara gå runt och vara i vägen och sur”. Det var kul att jag faktiskt gjorde det, säger Cecilia Nordlund och berättar att hon gick så mycket in i rollen att hon råkade slå till en kille med sin draksvans i centrala Malmö.
    Om hennes egen skiva hade varit soundtrack till en film hade det varit en drama med inslag av action.
    – Kate Winslet och Jim Carrey hade haft huvudrollerna, säger hon och kommer i samma stund på att den filmen redan finns och syftar till Eternal sunshine of the spotless mind.
    Cecilia Nordlund gillar att ha många projekt igång samtidigt. Förutom att göra musik arbetar hon mycket med Popkollo och gör låtskrivarworkshops för unga tjejer över hela Sverige under namnet No Respect.
    – Jag känner verkligen att jag måste få göra min egen grej nu. Om jag inte får göra min musik blir jag inte en bra workshoptant.

Camilla Käck
 
     
 
Fuck Buttons – Provokatörerna
Dälek – att andas musik
Nile – tar historien till hjälp
Pascal – En orkan av kärlek och hat
Mathias Skeppstedt listar 2009
Fler artiklar
 
     
 
Up North – anglofil gitarrindie
Tildeh Hjelm – känslotyngd med sikte på ryggmärgen
This Is Head – mellan malande rock och varm dansmusik
Riddarna – lekfull rock n roll
MOA, full utlevelse
Skilla, tilltalande smältdegel
Mer blågult guld
 
     
 
 
 
 

Bookmark and Share

 
info@groove.se   Box 112 91, 404 26 Göteborg    Telefon 031-833 855   Ansvarig utgivare: Gary Landström