– Det är en ensam entusiast där som hörde mig på Myspace och tog kontakt med mig, han har ett litet bolag som startade förra året, en väldigt duktig kille, berättar Leonard själv.

                På bolaget släppte han alldeles nyligen sitt debutalbum Leonard Kaage & The Kin där The Kin syftar på hans kompband vid namn just The Kin (på svenska: släkt, anhöriga). Musiken är influerad av den amerikanska folktraditionen.

                – När jag började spela var det punk liksom, men nu är det mycket den amerikanska singer/songwriter-grejen, det finns en annan folkkultur där som jag saknar i Sverige.

                Skivan har ett vulkaniskt temperament, ena stunden släpper en vild zigenarorkester loss för att helt plötsligt bli mer lågmäld och akustisk. Leonard förklarar att tanken är just sådan – att det ska funka ensamt på ett litet café, men även med ett helt rockband ute på klubben. Men vad handlar låtarna om egentligen?

                – Man skulle väl kunna sammanfatta det som att det handlar om människor som berör mig, eller har berört mig och som kanske fortfarande berör mig. Men det är alltid en svår gräns att skriva ner känslor utan att det blir pretentiöst, fast samtidigt skriver jag ju det jag känner och jag skulle nog inte kunna skriva något annat.

                Han har redan varit en sväng i England där han gjorde åtta spelningar. Men hemma i Sverige, och i Göteborg där han bor, har han ännu inte hunnit uppträda lika mycket.

                – Jag ska åka till Stockholm och försöka spela lite där, sedan planerar jag en vecka i Tyskland och till sommaren åker jag och hälsar på bolaget i USA och spelar lite där, nu handlar det om att göra sig ett namn liksom.